Jag kan fortfarande inte släppa att jag tagit studenten, att jag faktiskt tog studenten
i fredags. Det känns fortfarande helt overkligt och jag tror inte att jag kommer kunna
fatta det förrän i Augusti, när alla andra börjar skolan igen. För just nu känns det lite som
tidigare sommrar med sommarjobb och sådär. Såå jaa, det är fortfarande helt overklligt
för mig att jag faktiskt har tagit studenten.

Men nu är i alla fall 12 år i skolan över, och har det verkligen varit nödvändigt med 12 år?
Lyssnar på lite Blues/soul just nu och det passar verkligen till det jag skriver.
Det jag menar med att jag kanske har kastat bort 12 år av mitt liv är kanske att jag inte minns
allt jag lärt mig i skolan. Det jag lärt mig mest på ar att jag har levt mitt liv, och det är nog
livserfarenheterna som man kommer längst på, det är i alla fall min filosofi.

Självklart finns det saker jag kommer ihåg från alla de lektioner och timmar jag lagt ned på
skolan och de tolv år som flugit förbi. Vissa saker som jag aldrig kommer att glömma är
grunderna för matematik, Loves geografilektioner, Frides filosofilektioner när Rasmus kröp på golvet.
Hur jag ställer in kameran och hur jag frilägger en katt. Sedan finns det ju självklart mycket mer,
men inget jag tänker lista, haha.

Jag har ju lärt mig mycket på vägen, och jag har träffat en hel del människor som har förändrat
mitt liv på både bra och dåliga sätt. Människor som finns kvar hos mig och de som lämnade
mig för länge sedan.

Så det kanske inte var så bortkastat med 12 år i skolan ändå.
PussPuss