När jag stod i kön och väntade på att få betala för min macka och mina riskakor på ICA, fick jag en liten rolig tanke.
Jag var omringad av massa äldre damer och herrar och jag måste nog ha varit den enda i kön som var under 25 då i alla fall. Jag tittade på dem i smyg, då de packade upp sina varor ur korgar och vagnar. Hur de hade sina små väskvagnar eller tygpåsar med sig. När de vaknade fram med små steg, när de betalade och jag undrade hela tiden vad dem tänker på. Tro inte att jag är besatt för att jag uppmärksammar och tänker, för det är jag inte. Men det är kul att fundera sådär, se hur folk rör sig och om de gör något speciellt.

Det var lite gulligt också när jag gick in på ICA. Tog det jag brukar ta, fitnessbrödet som är som en liten baguette med frön och nötter, riktigt gott. Och så var det en äldre dam som iakttog mig och när jag stoppat brödet i påsen, kom hon fram till mig och frågade om jag ätit det förr och om det var gott. Jag svarade glatt att det var jättegott och speciellt med nötterna. Hon log lite åt mig och tog själv likadant bröd som jag, sedan sa hon att det var bra med nyttigt bröd. Då blev jag glad, bara att hon pratade med mig och log.

När jag var påväg den korta biten till folkan igen, tänkte jag på hur det är att åldras och dem tankarna har följt med mig hela dagen idag. Jag är väldigt nyfiken på hur jag kommer se ut om tio, femton, tjugo och trettio år, ja längre fram också såklart. Jag undrar också hur jag kommer vara som person, var jag kommer bo och vad jag kommer att jobba med. Kommer jag skaffa barn? Den frågan har jag redan svar på och det är ja. Jag är så himla sugen på att ha egna små knattar som springer runt i hemmet. En katt eller två och en underbar man. Och det jag känner just nu är att jag vill bo med Robin. Nu tänker säkert ni "hur kan hon tänka på det nu, hon är ju bara 18? Och ofta det skulle hålla och bla bla bla ". Men jag är säker på min sak, jag älskar Robin mer än något annat och jag vill inget hellre än att fortsätta vara med honom. Varje stund med dig, älskling, är underbar.

Tillbaka till att åldras. Tänk allt man har upplevt i livet då, tänk allt man har framför sig nu! Jag längtar verkligen, för var dag är en dag i livets skola. Var dag har man användning för i livet, på ett eller annat sätt och det kanske man inte tror nu. Men jag kanske tänker tillbaka om tio år på just den här dagen, och tänker på hur bra den var. För idag har jag lärt mig en sak, men det är inget jag har lust att ta här. Och så fick jag choklad också, mums.

Sedan tänkte jag på hur vacker man blir när man är runt 60-70 år. Man får rynkor som visar att man levt livet, det silvergråa håret som blänker i solljuset, doften av jaa.. Det är obeskrivligt vad mycket känslor det finns. Och vissa gamla doftar så gott, nästan sådär som spädbarn gör, det är en speciell och obeskrivlig doft, men inte samma doft.

En sak som oroar mig är dock om man blir räddare som gammal. Jag menar, jag vill ses som vänlig av de äldre. Som någon man kan fråga vägen om, eller någon som bara hälsar och får svar tillbaka. Ibland brukar jag tänka om de är rädda för min stil, speciellt förr. Men jag har alltid hyst stor respekt för de äldre, eftersom jag är uppfostrad på det sättet. Men ibland när jag hälsar på dem, får jag bara en arg blick tillbaka. Jag vill bara vara snäll och jag vet att många äldre tror att vi ungdomar inte respekterar dem och många tycker att vi är jobbiga som bara förstör osv. Men jag vill inte ses på det sättet, jag är verkligen inte sådan. Och därför blev jag så glad idag när den här söta damen frågade mig om brödet och log.

Men vad är många rädda för? Tror dem att vi ska göra något som att råna dem eller liknande? Jag hoppas verkligen inte det och jag hoppas verkligen inte att jag blir så när jag blir gammal. För jag vill leva ett bra liv, ett hälsosamt liv och jag vill bli en pigg mormor eller farmor, som leker med mina barnbarn och hittar på något med dem. Samtidigt som jag vill bli en bra mor som mina framtida barn kan prata med utan att behöva skämmas. Och så vill jag självklart bli en bra fru, men jag tänker fan inte bli någon hemmafru som gör allt i hemmer, icke sa nicke! Hemma ska det vara jämställt!

Det var dagens ord och tankar, tack för mig.
Och ursäkta, men jag har en tendens till att skriva mycket och förstora mina tankar en del.
Hoppas ni orkar läsa.