apliknande postreptiler...

Människan, en apliknande postreptil med lite autistiska särintressen.. Jag käänner igen mig, tro mig.. JAg platsar in där, på den där bänkraden där ingen förstår, där man inte heller behöver förstå.

Gillar i alla fall Kalle Haglunds syn på det där, själva raden Apliknande postreptiler med lite autistiska särintressen. Jag går på alldeles för lite föreställningar, bra föreställningar. Och jag ska lova mig själv att fler sådana ska det bli. Och kommer Kalle Haglund/LAS hit igen, elller i närheten av Nyköping, då ska jag lätt gå och se honom, lyssna på dem. Det var magiskt och allt var underbart! Jag fick skratta, dagens första riktiga skratt tror jag. <3

Musiken, texterna, tankarna och filosofin, I love it.!

[...]

Nej livet det bjuds till sådana som ser ut som jag.
Men när ska vi få vara dem vi vill?
Ja när ska vi bjuda oss själva på nånting sånt?

Muslimer och Judar
Ateister och buddister
Och kristet folk.
Det enda vi har tillslut, det är ju vår tro.

Men när ska vi få tro på dem vi är?
Ja när ska vi bjuda oss själva på nåånting sånt?

[...]

Det enda vi har tillslut är ju kärlek och lust
Så när ska vi få älska vem vi vill?
Ja när ska vi bjuda oss själva på nånting sånt?



Imorgon är en ny dag, förmodligen en bättre dag än denna. Och det gäller att glöma dagens problem, för morgondagen kommer med nya.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback